Kerstin Wållgren är verksamhetsutvecklare på Neonatalverksamheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Kerstin Wållgren, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, har ansvarat för införande av värdebaserad vård inom neonatologin för barn födda under graviditetsveckor 30-34.

Vad innebär egentligen värdebaserad vård för er på Sahlgrenska Universitetssjukhuset?
– Värdebaserad vård innebär en möjlighet för oss i Neonatalverksamheten på SU att arbeta med förbättring och utveckling av vården enligt en huvudstrategi som innehåller alla delar i ett utvecklingsarbete. På ett närmare plan ser vi redan en fantastisk förändring inom verksamheten där mål och mätetal ska styra det vi gör på ett helt annat sätt än tidigare.

Vi har också fått en motivation att säkra arbetet med vårt kvalitetsregister och andra registreringar när vi nu regelbundet återkopplar resultat. Den största förändringen kanske ändå är att utgå från det som ökar värdet för patienterna, vilket innebär att vi tvärprofessionellt i projektgrupper har samma fokus och verkligen frågar efter vad patienterna tycker är viktigt.

Finns det någon struktur för förbättringsarbete inom värdebaserad vård? Vad är likheterna jämfört med lean?
–Inom SU har vi en fast struktur att arbeta efter inom Värdebaserad vård och för oss har det varit till stor hjälp att få färdiga mallar, strikt tidsram och att arbetet prioriterats i den hårt ansträngda verksamheten. Vi har också kunnat samarbeta med andra verksamheter som ligger före oss i arbetet förutom det projektstöd vi fått från ”Värdekontoret” centralt på SU.

Hur påverkas medarbetarna av värdebaserad vård?
– I Neonatalverksamhetens arbete med Värdebaserad vård har ett av målen varit att engagera och entusiasmera medarbetarna och jag tror vi är på väg att lyckas. Vi diskuterar Värdebaserad vård i alla forum och kommunicerar vad projektgruppen får fram. En viktig del har också varit att förbättra den självbild medarbetarna har av verksamhetens resultat, som vi nu vet inte stämmer överens med verkligheten.

Kan du ge några exempel på positiva resultat för patienterna?
– Vi är mitt i arbetet med att fastställa mål och mätetal och redovisar för patienterna och anhöriga de förbättringsområden som vi har identifierat utifrån föräldragrupper, enkäter, Facebook-grupper och intervjuer och arbetar tillsammans med föräldrarna till patienterna för att prioritera vad som är viktigast för dom.

Det tydligaste exemplet är den brist på information föräldrarna har upplevt. Deras berättelser visar tydligt att vår information inte ges på bästa sätt, inte vid rätt tidpunkt och inte tillräckligt strukturerat. Om ett år hoppas vi kunna redovisa ett positivt resultat av det förbättringsarbete gällande information som påbörjas i projektet, men som sedan lever vidare som en del av verksamhetens arbete.

Kerstin medverkar på Lean Forum Healthcare 2016, 16-17 mars i Borås, och delar där de praktiska erfarenheterna av införandeprojektet.