Behöver vården produktionsstyras?
Johan Brandt är docent och överläkare. Han leder sessionen ”Produktionsstyrning i vården” på Lean Forum Healthcare, 16-17 mars 2016 i Borås.
Varför ska vården produktionsstyras?
– Svensk sjukvård står inför stora utmaningar, framför allt på grund av den demografiska utvecklingen. Inom sjukvården måste vi under kommande år kunna tillhandahålla allt säkrare vård till allt fler patienter, med kortare väntetider än idag, och inom ekonomiska ramar som väsentligen kommer att vara oförändrade. Det handlar alltså om att använda våra ekonomiska och personella resurser så effektivt som möjligt, vilket i sin tur kräver att vi kontinuerligt utvecklar våra arbetsmetoder. Vårdens rent medicinska innehåll måste kombineras med ständigt förbättrade, säkrare och kostnadseffektivare patientflöden, vilket är vad produktionsstyrning i sjukvården handlar om. En effektiv produktionsstyrning i sjukvården är alltså nödvändig av medicinska, etiska, arbetsmiljömässiga och ekonomiska skäl.
Hur styr man idag?
– Dagens svenska sjukvård präglas av övergripande, hierarkiska styrmodeller, som tyvärr inte tar tillräcklig hänsyn till de många olika flöden som finns och hur dessa kan utvecklas. Dagens styrmodeller är alltför ofta baserade på ekonomiska incitament istället för på sjukvårdens sanna värden, som är kvalitet, tillgänglighet och arbetsmiljö. Den slutliga effekten blir tyvärr ofta en ökad kostnad.
Sjukvården har många olika uppdrag, som klinisk verksamhet, forskning och utbildning. Finns det en fara med att forskning och utbildning blir lidande när man produktionsplanerar den kliniska verksamheten?
– Planering av produktionen – och därmed av arbetet – innebär faktiskt också möjligheter till en förbättrad arbetsmiljö i sjukvården, genom minskad variation i belastningen och mindre risk för övertidsarbete. Klinisk forskning och utbildning kan också underlättas av att sjukvårdsproduktionen är noggrant planerad.
Kan du ge något exempel på resultat som uppnåtts genom att produktionsstyra?
– Det finns många exempel på olika verksamheter inom sjukvården (remisshantering, mottagningar, undersökningar/ingrepp, och vårdavdelningar) som skapat förbättringar genom förenkling, eliminering av slöserier, utjämning av den dagliga verksamheten och undvikande av överbelastning. Erfarenheter från den egna verksamheten är produktionsökningar mellan 21% och 88% – med samma personalresurser, och bibehållen eller ökad kvalitet.