För patientgruppen ”Underburna barn” visar preliminära siffror att kostnaden för antibiotika har reducerats kraftigt, medelvårdtiden har förkortats med 2 veckor samt att andelen vårdrelaterade infektioner har minskat från 5,5 % till 1 %. Det är några av resultateten av arbetet med värdebaserad vård på Karolinska Universitetssjukhuset, menar Anna Göjeryd Ulander, chef för arbetet med värdebaserad vård. 

Anna Göjeryd Ulander, chef för Värdebaserad Vård, Karolinska Sjukhuset

Vårdebaserad vård (VBV) har en central roll i Karolinskas resa de kommande åren
och är nästa steg på ett mångårigt flödesarbete. Arbetet med VBV förstärker fokus
på kvalitet för patienten och kopplar tydligare in kostnadsbilden i relation till detta.
Arbetet har startats upp via nio piloter. Piloterna har valts för att spegla olika typer av
komplexitet och typer av patientgrupper. En del akuta tillstånd, kroniska grupper och
ett antal cancerdiagnoser etc.

Under pilotarbetets gång har vi dragit lärdomar som vi byggt in i det ramverk vi skapar för att använda oss av i fortsatt arbete. Detta ramverk består av fem beståndsdelar:

Patientgrupper och patientflödesansvarig:
När vi startade upp arbetet hade vi inte någon gemensam bild av vad en patientgrupp var och vilka vi möter på Karolinska Universitetssjukhuset. Vi har nu definierat att en patientgrupp kan beskrivas genom en diagnos, ett symptom eller mulitifaktoriella faktorer. Tidigare beskrivningar har inte alltför sällan beskrivit någon specifik åtgärd som vi gör för att t ex bota en patientgrupp. Vi har definierat 284 unika patientgrupper och har nu en gemensam bild av dessa. Det vi ser är att en patientgrupp i snitt flödar över fem organisatoriska enheter. Därför har vi infört en ny roll, Patientflödesansvarig (PFA), för att säkerställa end-to-end perspektivet och driva arbetet framåt.

Patientmedverkan och multidisciplinära team
För att definiera vad som är värde för patienten sammankallar PFA ett multidisciplinärt team där patientens medverkan är central. Gruppen består av representanter från vårdpersonal, men även t ex hälsoprofessioner, forskningsföreträdare, samarbetspartners och controllers.

Mätning av kvalitet och kostnad
Tillsammans med patient och multiprofessionella teamet definierar PFA kvalitetsutfallsmått, processmått samt kostnads/resursmått. Dessa följs via ett digitalt styrkort som fungerar som beslutstöd för PFA att identifiera behov av förbättringar.

Förbättringar för ökat värde
Utifrån behov initierar och driver PFA förbättringar över hela flödet i ett kontinuerligt förbättringsarbete. Sjukhusets flödesarbete (vilket utgår från lean) är en självklar del i detta, men även innovation, utbildning, forskning etc. kan vara olika sätt att förbättra flödet.

Tydlig och enhetlig styrning
Det vi också utvecklar är styrstrukturen runt flödet och integrerar den i den befintliga linjestrukturen som redan finns för produktionsstyrningen. Principen är att beslut tas på lägsta möjliga nivå med transparens. Helhetssyn ska finnas över resurser, flöde och kvalitet. Det pågår även ett samarbete med beställarna för att utforska hur vi kan skapa ersättningssystem som stöttar arbete med våra patientflöden.

Planen framåt är att 80 % av sjukhusets volymer ska arbeta enligt VBV 2018. Under 2015 kommer drygt 30 nya patientgrupper påbörja sitt arbete med värdebaserad styrning, och engagemanget är stort ute i verksamheterna. För de patientgrupper som var piloter och påbörjade sitt arbete redan under 2014 har förbättringsarbeten påbörjats. För patientgruppen ”Underburna barn” visar preliminära siffror att kostnaden för antibiotika har reducerats kraftigt, medelvårdtiden har förkortats med 2 veckor samt att andelen vårdrelaterade infektioner har minskat från 5,5 % till 1 %.

Hur ser du på värdebaserad vård kopplat till lean?
Vi ser att lean, eller snarare sjukhusets arbete med ständiga förbättringar, är en förutsättning för att ta nästa steg mot VBV med ökat fokus på värde. I en verksamhet med ledare och medarbetare som arbetar med ständiga förbättringar är detta ett naturligt nästa steg och det finns en struktur för att driva förbättringsarbetet framåt. VBV hjälper oss att förstå vad vi vill uppnå och stabila metoder för ständiga förbättringar hjälper oss att ta oss dit. Det som är spännande i nästa steg är att vi nu också tydligare lyfter in patientens röst samt kopplingen till innovation och forskning. Detta helt i samklang med Lean Forums styrelses feedback då MK2-divisionen utsågs till vinnare av Svenska Leanpriset 2014.

Hur ligger Karolinska till jämfört med Akademiska och Sahlgrenska?
Vi har en pågående dialog som nu ska intensifieras och strävar efter att samordna våra arbeten så att vi där det är möjligt kan ha en gemensam syn på t ex utfallsmått för att möjliggöra benchmarking mellan Universitetssjukhusen. Det finns både likheter och olikheter i våra respektive angreppsätt och vi kan definitivt lära oss av varandra. Detta är ett utvecklingsarbete där vi ännu inte har svaren på många stora frågor och där det är viktigt att lära av varandra.

Karolinska har en unik situation i och med den omvälvning som sker inom Stockholms Hälso- och sjukvård och byggandet av och inflyttningen till Nya Karolinska. Detta gör att införandet av VBV går hand i hand med en total genomlysning av hur vi organiserar oss utifrån patientgrupperna, hur vi samverkar runt patientgrupperna i nätverkssjukvården samt att vi har ett oerhört spännande läge där vi gått in i innovativa partnerskap med ett antal medicintekniska leverantörer där vi utvecklar vårdflöden tillsammans.