Förbättringsarbete istället för fruktkorgar – så mycket kostar ohälsan
Man talar ofta om ohälsa i form av sjukfrånvaro. Men ohälsa leder också till att många medarbetare inte orkar vara produktiva under en hel arbetsdag. Denna ohälsa kan härledas till såväl fysisk dålig kondition men ännu oftare till medarbetare som inte trivs i sin arbetsmiljö. För det hjälper varken inspirationsföreläsningar eller fruktkorgar i personalrummet. Här krävs även åtgärder som gör att medarbetarna blir sedda och ges möjlighet att påverka sin arbetsmiljö. Ett bra utformat förbättringsarbete ger mycket större effekter på medarbetarnas hälsa än vad dessa fruktkorgar någonsin kan åstadkomma. Därmed inte sagt att man ska sluta med frukt på jobbet!
Sedan hösten 2009 har Lasarettet i Enköpings verksamhetsutveckling bestått av Lean med förbättringsgrupper enligt Kaizen som bred bas. Initialt hanterades främst vardagsproblem och mer lokala trivselfrågor. Idag hanteras ett mycket stort antal olika frågeställningar genom dessa Kaizengrupper. Exempel på sådana är t ex patientsäkerhetsarbetet och i olika utvecklingsprojekt som syftar till att öka produktivitet och tillgänglighet.
Jag vill påstå att på Lasarettet i Enköping råder idag en kultur där förbättringsarbete inte ses som något tillägg eller någon ytterligare arbetsuppgift utan har blivit en naturlig del av jobbet, av alla och på alla nivåer. Dessutom över organisationsgränserna.
Sedan tre år bedriver Karolinska Institutet forskning på Lasarettet i Enköping. Syftet är att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet för personalen kan integreras med Kaizen samt studera vilka effekter det har på medarbetarnas hälsa, arbetsmiljö och produktivitet.
Detta forskningsprojekt, ”KaizenHälsa”, är nu i slutfasen och man kan konstatera att dessa Kaizengrupper absolut ger medarbetarna möjlighet att påverka sin arbetsmiljö eftersom de med hjälp av Kaizenlappar kan uppmärksamma och ge förslag på lösningar som sänker deras egen stressnivå. Eller ger smidigare flöden. Eller ger möjlighet att komma med förslag på nya idéer dvs det ger medarbetarna möjlighet att påverka och vara delaktig i beslut kring verksamheten. Medarbetarna upplever också att detta arbetssätt ger dem möjlighet att leverera högre kvalitet och vara effektivare.
Som en intressant bieffekt kan nämnas att begreppet ”Hälsa” nu inte bara kretsar kring friskvårdstimme eller tillgång till att använda ett gym i Lasarettets lokaler. ”Hälsa” är numera också något som handlar om hela arbetsmiljön. Att ha möjlighet att underhålla sig fysiskt men också att kunna påverka och att bli sedd.
I Lean talar vi mycket om att se med kundens ögon. Med det menar vi såväl den interna som externa kunden. Med den externa kundens glasögon tittar vi ofta ur många olika perspektiv: upplevelse, bemötande, tid etc. Men när vi tittar på den interna kunden upplever jag att vi tittar litet för mycket på effekter i tid och effektivitet och missar kvaliteter som handlar om arbetsmiljön. Jag tror att i Leanarbetet är det mycket viktigt att ha balans mellan effekter som ger vinster i tid och pengar och effekter som ger kundvärde och god arbetsmiljö. Det senare ger tid och pengar. Men inte tvärtom. Därför gäller det att börja enkelt och brett med ett arbetssätt där man får med sig alla medarbetare och därmed når den grund som innebär en hävstång för Leanarbetet. Jag arbetar gärna med alla delar och verktyg som Lean erbjuder men allra helst med förbättringsgrupper/Kaizen som jag upplever vara navet och hjärtat i Lean.
FAKTA: Enligt friskvårdsföretaget Proactive Health Partner kostar ohälsan 27% av bolagens lönekostnader. För de 100 största företagens i Sverige innebar detta 2013 kostnader motsvarande 74 miljarder kronor. Under de tre senaste åren har dessa kostnader ökat med 18%.
DET HÄR ÄR ÅSA MELAND
Jag arbetar som mentor, föreläsare och konsult med verksamhetsutveckling sedan 1998. Kaizen och Lean är viktiga delar i detta arbete. Ledarskap en annan. Mina uppdragsgivare representerar de flesta branscher. Här finns sjukvård, äldreomsorg och skolor men också tillverkande industri och upplevelseindustrin.
Min bakgrund är från flygets värld där jag arbetet som pilot. Ett fantastiskt yrke som lagt grunden till mina kunskaper i ständiga förbättringar, problemlösning, kvalitetstänkande och överblick.