Lean Forum är en ideell förening med uppgift att vara samhällets ledande inspiratör och sprida kunskap och erfarenheter kring lean. Som ett led i detta delar Lean Forum årligen ut ett stipendium till Årets Exjobb vid Lean Forums konferens i oktober. I artikeln nedan sammanfattar årets vinnare sina slutsatser. Läs och lär!

I sin studie Making success out of failures har Anna Bayramyan gett insikt i hur organisationer kan dra nytta av en positiv felkultur samt tagit fram ett mätverktyg som i praktiken kan användas för att undersöka felkulturen i en organisation.

Anna har studerat vid magisterutbildningen i Kvalitets- och Ledarskapsutveckling vid Kvalitetsteknik-avdelningen på Mittuniversitetet. Med hennes examensarbete vann hon titeln Årets exjobb inom Lean 2020.

– Företag kan dra värdefulla lärdomar av misstag och avvikelser som kan ske i den dagliga verksamheten och med fördel aktivt använda dessa som del av sitt förbättringsarbete, säger Anna.

Anna Bayramyan vid prisutdelningen under konferensen Lean Forum 2020. Foto: Marcus Sandin

I sin studie har hon framhävt vikten av en positiv felkultur som förutsättning för att möjliggöra detta. Med det som utgångspunkt har Anna tagit fram ett mätverktyg som hon använde för att undersöka felkulturen i ett medelstort tyskt företag certifierat med ISO 9001:2015. Verktyget skapades utefter en modell baserad på principerna som används i så kallade High Reliability Organisations – organisationer med hög tillförlitlighet. Traditionellt är det högriskorganisationer där avvikelser skulle leda till allvarliga konsekvenser. Därmed har en positiv felkultur en viktig roll i dessa organisationers avvikelsehantering. Principerna sattes som benchmark vid skapandet av modellen. Modellen operationaliserades med hjälp av ett frågeformulär som besvarades anonymt av runt 300 medarbetare, vilket är ungefär en tredjedel av företaget. Bilden under visar modellens olika kategorier.

Mer konkret har Anna dels skapat sig en generell bild av hur felkulturen i organisationen ser ut och dels tittat närmare på olika variabler för att se om felkulturen upplevs och levs olika mellan olika grupper. Grupperna var indelade utefter kön, arbetstitel (ledare/medarbetare) samt arbetslivserfarenhet mätt i antalet år i företaget. Med hjälp av statistisk analys har hon testat de uppställda hypoteserna och resultatet visade att företaget inte uppnår gränsen för en positiv felkultur efter den valda standarden.

– Studien visade att ett företag som arbetar med kontinuerliga förbättringar inte nödvändigtvis uppfyller felkulturen i enlighet med HRO-standarder. Dessutom visar den att vissa kriterier för felkultur är uppfyllda till högre grad än andra, samt att det återfinns skillnader mellan könen och arbetstitel (ledare/medarbetare) i förhållande till felkultur, säger Anna.

Resultaten belyser arbetet med ständiga förbättringar och stabila processer utifrån ytterligare en synvinkel. Om olika grupper hanterar fel på olika sätt i ett företag ger det ytterligare förbättringsmöjligheter inom det kontinuerliga förbättringsarbetet med fokus på dessa skillnader och variationer.

Denna insikt kan användas i jämförbara företag. Den skapade modellen, tillsammans med frågeformuläret, kan tillämpas praktiskt för att mäta felkulturen i andra organisationer för att se närmare på dessa aspekter.