Nu är det inte långt kvar till höstens konferens där Steven J Spear är huvudtalare. Redaktionen har samtalat med lean-specialisten Magnus Lord om varför Spears forskning är banbrytande inom lean.

Steven J Spear är fortfarande en frontfigur i lean-världen

Magnus berättar att man övergripande kan man tolka Lean som en kopia av Toyota Production System (TPS), där Lean utvecklas i takt med att förståelsen för Toyotas filosofi ökar. De första versionerna av Lean var ytliga och täckte bara vad forskarna kunde se med egna ögon i fabriken. Efter hand har andra och tredje generationens forskare förstått mer av de bakomliggande grunderna i TPS. Det handlar om en kontinuerlig utveckling, som ett slags kaizen i förståelsen av Toyota och därmed av Lean.

Men, fortsätter Magnus, då och då händer något som tar förståelsen ett större steg framåt, en insiktens kaikaku, och Steven Spears bok var ett sådant jättekliv. Han analyserade systemen bakom framgången och förstod de djupare mekanismerna – hans prisbelönta artikel i Harvard Business Review handlade just om Toyotas ”DNA”. Och, menar Magnus, det är inte för inte som Spear tilldelats fyra stycken Shingo-pris

Spear belyser sambandet mellan Lean och Innovation

Vi ber Magnus att berätta om Spears tankar om kopplingen mellan Lean och Innovation. Magnus betonar att det naturligtvis beror på hur man definierar innovation och fortsätter: – Jag antar att man kan räkna in förbättringsarbeten där det ingår att utveckla eleganta lösningar som hindrar att ett upptäckt problem uppträder igen. Det är kärnan i Spears arbete.

Steven Spear menar att problemen på allvar började i och med att komplexiteten ökade i verksamheterna.
Det är likadant i alla branscher. En bil tillverkas i miljoner olika varianter och kräver ett utvecklingsteam med hundratals olika specialister istället för ett tiotal som det var för bara femtio år sedan. Sjukvården har tusentals olika behandlingskombinationer för en bröstcancer istället för tidigare en, som var operation. I sådana komplexa system uppstår alltid problem – eller i själva verket mängder av små problem.

Spears forskning visade att det är hur dessa problem hanteras som skiljer de excellenta verksamheterna från de medelmåttiga. Förr eller senare kommer de små problemen att samverka och orsaka katastrofer, oavsett om det är flyg, industri eller sjukvård. Alltså måste de hanteras i tid.

Det gäller att skapa en plattform, där medarbetarna kontinuerligt kan diagnosticera verksamheten, upptäcka de små bristerna, analysera och förbättra dem. Det är ett system för kontinuerlig analys och innovation i alla medarbetares arbetsdag. Och Spear beskriver hur man gör detta i de bästa verksamheterna, säger Magnus.

Fyra förmågor är avgörande för framgång

Magnus fortsätter med att fördjupa sig kring de förmågor som Spear brukar lyfta som avgörande för en verksamhet. Det är de fyra förmågor som han fann i de framgångsrika verksamheterna. Att träna upp förmågorna är ett långsiktigt arbete utan något slut.

Det handlar om att skapa förmågan att hitta alla problem medan de fortfarande är små, om förmågan att snabbt samla medarbetare och chefer för att lösa problemen så att man kontinuerligt skapar ny kunskap. Det handlar om förmågan att sprida de nya kunskaperna om både förbättringar och förbättringsmetodik i resten av verksamheten. Och slutligen om förmågan att leda allt detta.

Tillsammans skapar dessa förmågor en ”förbättringsmotor” som ger verksamheten en snabb rörelse framåt och skapar en flexibilitet som gör att man kan anpassa sig till förändringar. Idag sker förändringar i omgivningen mycket snabbare än förut och tillsammans med den ökade komplexiteten riskerar detta att slå ut de verksamheter som fastnat i gårdagens tröga system, där man helt enkelt accepterar att problem inträffar och ägnar tiden åt brandsläckning istället för förbättring.

”The High Velocity Edge” är fortfarande högaktuell

Man kan naturligtvis fråga sig om Spears bok fortfarande är relevant. Det borde ju ha hänt en del inom lean de senaste åren som gör att hans forskning skulle kunna betraktas som gårdagens nyheter. Magnus menar dock att Spears fynd är mer relevanta än någonsin: – Det finns andra grenar av Lean-forskningen, som har mer fokus på t ex ledaraspekter, men de allra flesta verksamheter som jag besöker har inte ens hunnit börja implementera Spears idéer på allvar.

Jag tror att de flesta skulle må bra av att inte jaga nyheter, utan istället ägna de närmaste 10-20 åren på att verkligen gå på djupet med implementationen av det ”DNA” som Spear har visat oss, avslutar Magnus Lord.

Vill ni veta mer om Spear finns flera relevanta klipp att titta på, bland annat det här.

Magnus Lord är en av Europas mest anlitade specialister inom modern sjukvårdsutveckling, bland annat Lean Healthcare. Magnus är läkare, civilekonom och civilingenjör och har studerat och arbetat praktiskt med modern chefskap inom både sjukvården och näringslivet sedan 1980-talet. Som strategichef på Universitetssjukhuset i Lund påbörjade han sjukhusets resa mot den nya filosofin. Magnus Lord arbetar idag som föreläsare och coach åt sjukhus- och landstingsledningar i Sverige och internationellt